Inlägg taggade Makrobild

Blåsippa – Hepatica nobilis

Blåsippa - Hepatica nobilis

Blåsippa – Hepatica nobilis

Blåsippan är en av alla vårblommorna som står i blom så här års. Den växer på torr skogsmark, mest i lövskogar och i granblandskogar. Den blåa färgen hos blomman är oerhört vacker och det går inte att missta blomman för något annat. Tidigare hette blåsippan Anemone hepatica och ansågs vara släkt med vitsippan. Numera har man kommit fram till att det råder så stora skillnader mellan dom att blåsippan fått ett eget släktnamn och har numera det latinska namnet Hepatica nobilis. Efter blomningen ligger stängeln böjd mot marken och småfrukterna blir därför liggandes i direkt anslutning till moderplantan. Frukterna sprids till nya platser genom myrornas försorg. Blåsippan är fridlyst i vissa delar av Sverige, bl.a. i vissa delar av Västra Götalands län. Här finns fler naturbilder.

Canon 1DX Mk II ISO 400 med EF 100 f/2,8 Macro, 1/100 s och f/6,3

Hästhov

Hästhov

Hästhov

Våren fortsätter sin frammarsch med stora steg och naturen har börjat skifta i grönt. På en del tidiga träd kan man se gröna knoppar och sälgen blommar. Än så länge har dock björkarna inte börjat bilda som gröna blad. Fler och fler blommor slår ut i gräsmattor och rabatter. En av vårens absolut vackraste blommor är den gula Tussilagon, Tussilago farfara, eller som den också kallas Hästhov. Den klargula blomkorgen sitter ensam på en kort köttig och fjällig stjälk. Stjälken växer efterhand till i längd och blir i regel ett par decimeter lång efter blomningen. Hästhoven växer ofta på fuktig, grusig eller lerig mark. Namnet Hästhov kan komma från de hästskoformade bladen eller vara en förvrängning av hosthäva, det latinska ordet tussilago betyder ört som häver hosta. Här finns fler naturbilder.

Canon 1D Mk IV ISO 100 med EF 100 f/2,8 Macro, 1/160 s och f/13

Rödbruna band

Rödbruna band

Rödbruna band

Ett flertal parallella rödbruna breda linjer bildar ett mönster, som blir till en bildgåta. Vad är det för bruna detaljer som ligger tätt packade bredvid varandra och ser ut att bilda något som liknar en rostig gänga med en svag stigning. Det handlar om metall som används för att kontrollera ojämnheter under konstruktionens förflyttning. Normalt kallar man helt enkelt en sådan detalj för en fjädring och här är det en bladfjäder bestående av flera metallband, som skall bidra till ökad komfort. Bladfjädern skall ta upp ojämnheter när järnvägsvagnen ursprungligen förflyttades längs en smalspårig järnväg någonstans i Västsverige och genom åren har den en gång blanka metallen fått en rödbrun beläggning av rost. Numera för järnvägsvagnen en behagligt stilla tillvaro hos Anten Gräfsnäs Järnväg och får till och från trafikera en del av den gamla Västgötabanan. Här finns fler bilder från Anten Gräfsnäs Järnväg.

Canon 1D Mk IV ISO 200 med EF 100 Macro f/2,8, 1/125 s och f/7,1

Till toppen